Vaddådå? Till slut...

Vaknade tidigt och plockade ihop det jag skulle ha med mig i dag när jag för en gångs skull åkte över fjärden. Siktade in mig på 09 turen från Degerby.

Konstigt.....jag fick inte upp bakluckan på bilen. Fattade ingenting.

Alla andra dörrar var öppna.

Stack nyckeln i låset.....inte ett knäpp! Totalt död bil.

Kollar klockan. 08.15.... Där fick jag för att planera.

Goda råd äro dyra. Det visade sig att jag bara vridit av ljuset på bilen till häften, alltså hade den stått med parkeringsljus hela natten och så klart, dragit ur varenda gnutta kraft ur batteriet. Bakluckan har inget nyckelhål så den förblev olåst. Jaha... kolla mobilen, vem kan tänkas vara vaken. Ringer kära kusin Bjarne.

Halllåååå...svarar en kraxig röst. Är du hemma säger jag? Näää, på holmen.

Förklarar vad som hänt. Försöker hitta någon annan.

Tänker att nu skall jag fundera på vem mer jag kan ringa. Cecilia, grannen, skickar ett meddelande via messenger.

Ingen reaktion.

Så Grannas Kennet, han är aldrig omöjlig. Inget telefonnummer till honom , skickar ett meddelande även dit.

Sist och slutligen ringer jag goda vännerna i Degerby. Jo då, vi skall dricka kaffe så kommer jag, säger mannen.

Vilken lycka. Snabbt och säkert kopplar han till ett extra batteri och vips är det livat igen under motorhuven.

Innan vi kommit så långt bestämde jag mig för att försöka få fram startkablarna som låg under golvet i bakluckan, som var låst....hellre brödlös än rådlös. Ner med ryggsätena i baksätet och si....jag kunde krypa in så långt att jag kunde lyfta på golvet i bakluckan och få tag i kassen med kablar.

Jäklar vad duktig jag hann känna mig. Så klart hade kompisen med sig egna kablar när han kom. Surr surr...

Kusinen ringde och undrade hur det gått. Kennet körde ner och såg att min bil var borta, så han förstod att jag fått hjälp. Cecilia hade skickat ett meddelande om att hon kunde hjälpa mig senare. 

Den här dagen var när jag lyckades väcka hela byn och några till. Förlåt, ta sovmorgon i morron.

Men vilken lycka att ha så många potensiella hjälpare! 👏👏🤗🤗❤️❤️

En sak är säker. Nu skall det inhandlas en sk powerbank!!

Det är ”en aning sårbart här...”

Jag hann ner till nästa färja i god tid.

Slutet gott allting gott.

Jag har haft en helt underbar dag i sällskap med fd arbetskamrater för 60 år sedan. Synd att det fattades några.

Tusen tack Annlis för en jättegod lunch, Greta för spännande drycker och Anne-Maj för en smaskig hallontårta!

Färskbröd och blommor skickade värdinnan med oss hem. Det ni.    

Skål för de som inte kunde vara med.

Annlis, en äkta blomflicka.

Spännande vallmo

Aldrig sett en så stor begonia! 

Nu är jag trött och mätt på mat och upplevelser. I morgon får det vara lite mindre dramatik.

Maken funderar på att flyga över....

God natt 😴😴